|
|
FUNKTIONSUTBILDNING No 1 - 22 maj 2003
|
|
Varför Tillväxtprogram
Roland Engkvist arbetar med regionala tillväxtprogram på Nutek.
Vad är
Roland började med att fråga hur involverade de deltagande är i de regionala tillväxtarbetet.
Cecilia Boström från Företagsamma kvinnor i Eskilstuna, Resurscentra i Sörmland talade om att hon
deltar i länsstyrelsens arbete. Där har länsstyrelsen haft tematiska arbetsgrupper och Cecilia har
ingått i Entreprenörskapsgruppen och hon kommer att fortsätta följa arbetet.
Sara Löfberg från Östhammars Näringslivsbolag (man har gjort om näringslivskontoret till bolag)
ÖNAB är involverad i tillväxtarbetet på så sätt att ÖNAB skriver för hela nordupppland och hoppas
att det kommer in i Uppsala läns skriverier. Roland frågar om hon upplever att hennes synpynkter
tas tillvara i partnerskapet eller om hon måste strida för sitt synsätt.
Sara svarar att problemet är väl snarare att de jobbar på lokal nivå, de har kunskaper och förankring
lokalt, de har väldigt konkreta saker de vill göra, det här och det här etc. Sedan måste detta
i alla fall omformuleras en gång till innan det hamnar på länsnivå och sedan vet de ju att
ITPS ska titta på det och skicka tillbaka några goda råd och då har hon en känsla av att det blir en vid
vacker skrivning, som få företagare kanske egentligen känner igen sig i. Så det är viktigt för
dem att säga att även om det står entreprenörskap så handlar det om att stötta, att förbättra
servicen t ex, eller vad de nu efterfrågar. Det blir ganska mycket ord.
Det är ju det som ganska mycket varit kritiken tidigare, framförallt från företagarhåll, säger Roland.
Det här började redan 1998, då kom den nya policyn när det gäller regional utvecklingspolitik i Sverige
och för att genomföra den så behövde man ett instrument, och då hittade man på det här med
regionala tillväxtavtal, som det hette då.
Tillväxtavtalen skrevs då från 1999 och framåt och kommer att gälla till och med slutet av 2003.
Från den 1 januari 2004, så är det dags för de regionala tillväxtprogrammet att ta över.
Ni märker ju, det är regionala tillväxtavtal och tillväxtprogram, och är det då samma sak?
Ja, det tycker jag att man kan säga att i praktiken så är det samma sak. Sen har dom lite
olika status faktiskt, för tillväxtavtalen var någonting som en minister erbjöd länen att
vara med om att genomföra eller ta fram. Medan det här med tillväxtprogram faktiskt är ett
regeringsintiativ. Dvs regeringen kommer då alltså att officiellt "godkänna" de här tillväxtprogrammen
som kommer in från länen då.
Ni ska ju då vara klara i ert län, den 30 september? Sara inflikar att de fått dispens och att hon hör
att det är fler som säger att vi väntar och ser vad får vi för straff om vi inte är klara i tid? Det kanske
du vet bättre Roland? Se vad de andra gör först sas.
Jo, så kan man ju göra, säger Roland. Vissa län har ju redan lämnat in sina förslag till ITPS, och de har
även skickat det till oss. Han har med sig Västernorrlands, perioden 2004-2007 och Jönköping 2004-2007.
Det är ju ganska omfattande, inte något man läser på en kvart precis men för dom av er som inte är
involverade i det regionala partnerskapet så uppmanar jag ändå er att ta kontakt med, ja
beroende på vilket län det är, ibland är det länsstyrelsen och ibland är det det nybildade kommunala
samverkansorganet. Ta kontakt med dom som sitter och skriver det här, och ta gärna kontakt med dom
som arbetar med entreprenörskapsfrågor, så att ni får in ert perspektiv i det här tänkandet.
Det är ju egentligen det viktiga - sjävla grundtanken i det här är ju att regeringen vill ju ha en
hållbar utveckling. För att det ska bli hållbart så måste man ju även beakta sådana saker som
arbetskraftsfrågor, utbildning, infrastruktur. Det är inte bara direkta smala näringslivspolitiska frågor
utan det är ett ganska brett perspektiv.
När regeringen började tänka då i slutet på 90-talet, hur ska vi få till en bra regional utveckling i hela landet?
Så kom man fram till det att det är ju en massa olika politikområden, utbildning, infrastruktur, miljö, och socialpolitik osv.
som har sitt eget lilla sektorsansvar och som håller på med det och gör ofta ett väldigt bra jobb, men
ibland kunde det vara bra om man tittar på vad de andra sektorerna göra så att dom sitter och planerar
utbildningen i Sverige, också tar in det är med att utbildningen har en påverkan på socialpolitken. Det har en
påverkan på näringspolitiken osv. Det är det vi kallar sektorssamordning.
Det är det här som regeringen vill åstadkomma, man vill alltså att de olika politiska sektorerna ska börja samverka.
För då tror man nämligen att för samma peng, så får man ut mer nytta.
Och det är också en bärande princip. Det är alltså inte mer pengar i det här programmet. Det är inte så
att regeringen skickar ut mer pengar om man skriver ett jättefint utvecklingsprogram här. Det är
dom pengar som finns i systemet som ska utnyttjas bättre.
Så - Mer nytta för samma peng.
Regionalt tillväxtprogram (2004-2007)
- Analys
(vad har vi för hållbara tillväxtförutsättningar)
- Insatsområden
(entreprenörskap, kluster, boende e dyl.)
- Åtgärder
(entreprenörskap i skolan, främja nyföretagande bland invandrare e dyl)
- Aktiviteter
(namngivna projekt etc. Här är det viktigt att man visar på finansiering)
- Uppföljning
- Utvärdering
Ni som jobbat med EU's strukturfonder känner ju igen det här sättet att jobba på.
Detta är ju strukturen, sen måste varje län sätta sig ner och fundera på vad det är man vill
uppnå och på sikt hoppas man då att man får den här sektorssamverkan.
Publiken frågar Roland om han kan rita upp pengaflödet - Vem är det som sitter på påsarna?
Han svarar då att han tycker att det har förändrats genom detta sätt att arbeta.
Det viktigta för er nu, säger han, är inte att ligga på Nutek eller Vinnova eller vem ni nu vill samtala
med, det ska ni också göra, givetvis, ni ska ju ha ert nätverkande med den nationella nivå.
Men för er är det viktigt att på er egen regionala arena synas, visa upp resultat, marknadsföra,
lobba, osv. Se till att ni kommer med i skrivningarna i det regionala tillväxtprogrammet.
Varför då detta? Jo, därför att i de anvisningarna som regeringen har utfärdat för tillväxtprogrammen
så står det då att det är ett antal myndigheter som skall vara med och finansiera tillväxtprogammen,
det är andra som får lov att vara med och finansiera.
I förlängningen om denna process fortsätter så tror jag att vi hamnar i en situation om tio, femton
år kanske, eller om tjugo, där vi på Nutek kommer att säga så här, när ni ringer till oss direkt.
Jaha, hur är det här du vill genomföra förankrat i din region? Hur har ni behandlat detta i ert
tillväxtprogram? Och då är det viktigt att det finns med ett tänkande, både i insatsområden, men
framförallt i det här med åtgärderna. Att det finns något som ligger i linje med hur ni tänker
regionalt.
I alla fall är det den inriktningen vi vill ha på Nutek, säger Roland. Vi kommer inte att
"göra nedslag" i regionerna utan att vi faktiskt har kontakt med den regionala nivån.
Och det bygger faktiskt lite grann på respekt från vår sida, vi tror inte att det är bra om vi sätter
igång en massa småprojekt här och var. När det faktiskt inte är vi som har ansvar för den lokala och
regionala utvecklingen, utan det är ju regionerna själva.
Så vi måste alltså se till att få igång en bra dialog mellan oss, och mellan den regionala nivån.
Det utesluter givetvis inte att vi träffar folk från kommunal nivå, eller folk från folkrörelsesverige,
men när det gäller att fundera kring hur vi långsiktigt ska bygga upp en strategi, och gå in och
stötta det här, så det regionala tillväxtprogram som vi kommer att använda oss av.
Frågan kommer från publiken hur man kontrollerar att det regionala "sköter sig" så att säga. I en region med
likstora städer så säger man att staden/kommunen där länsstyrelsen ligger gynnas hela tiden - stiger - och att de andra
städerna/kommunerna i regionen förlorar - faller. Är det regional tillväxt detta?
Roland svarar att det som regeringen säger i sin proposition 2001 är att det är den lokal och den regionala
nivån som måste klara av detta, när det gäller att skapa förutsättningarna. Den
nationella nivån kan sätta ramverk, när det gäller lagstiftning, och komma med medfinansiering, och komma
med ett visst kunnande och tänkande. Det kan vi göra, men om det är så att en kommun har problem med sitt
entreprenörskap eller med sin företagaranda, eller vad det nu kan vara som ligger bakom detta fall.
Då måste kommmunen själv kraftsamla för att visa vad är det vi vill göra för att vända utvecklingen.
Och lyckas ni med det, visa vad ni vill, då kan vi komma in med medfinansiering, då kan vi komma in med
vårt tänkande och kunnande. Men vi kan inte "ta över". Nutek sätter sig inte till doms över hur man i länet
väljer att prioritera, men däremot utifrån dom anvisningarna som finns med, det håller vi just nu på med
en läsning om på de här utkasten som har kommit. Och där kommer vi att läsa utifrån våra näringspolitiska
glasögon, och se hur man tänker, både kring det här med hållbar tillväxt men också kring entreprenörskap,
arbetskraftsförsörjning, innovationssystem och kluster. Givetvis kommer vi också titta på det här med det
logiska, verkar det vara realistiskt det här man säger att man kan och vill och bör uppnå.
Men vi går ju inte in och säger så här "Nej nu tycker vi att ni har lagt för mycket pengar här i den kommunen",
utan vad vi kan titta på är det stora övergripande tänkandet. De finns däremot ett program som heter
"Lokal näringslivsutveckling" och där är det meningen att ett par tre kommuner ska kunna gå samman
och "koppla upp" det mot det regionala näringslivsprogrammet.
Publiken påpekar att det finns en fara i det att Nutek frånsäger sig detta ansvar. Det är ju människor som sitter
i dessa styrelser, det är människor med lojaliteter. Det är strukturer som är uppbyggda under oerhört lång tid.
Kommer vi då in, och det är väldigt tydligt när det är kvinnor som kommer in, och har en liten kassa där bredvid,
och krafsar åt oss lite pengar, att det är stängt. Enda möjligheten som vi ser det, i alla fall idag,
det ju just att Nutek kommer in med sina pengar vid sidan av, för att kunna öppna upp. Men vad händer
då när ni inte gör det längre? För man byter inte ut folk i de här partnerskapen, dom sitter där dom sitter,
och dom har sina lojaliteter och sina penningpåsar som dom försvarar. Så det händer inte särskilt mycket.
Här kommer vi in på något som jag tycker är viktigt säger Roland. Vad vi har valt då, för vi vill ju ändå
ha koll på vad som händer ute i era län, då har vi valt dialogen som form. Vi har två regionansvariga för
respektive län på Nutek. De står i kontakt med den här personen som är kontaktperson för det regionala
partnerskapet. I den dialogen är det ju tänkt att vi ska, utifrån vårt tänkande, och det har vi sammanfattat
i den här skriften "Starka Regioner - För nationell tillväxt i en global ekonomi".
Vi har ju ändå ett ansvar nationellt för att föra fram, alltså regeringen vill ju ställa om Sverige till
ett hållbart samhälle, och det kan vi ju inte bara blunda för och säga att vi jobbar bara med
företaga och vi bryr oss inte om det där med jämställdhet eller vad det nu är för något. Utan det är vår
uppgift att föra ut det tänkandet. Våra insatser skall medverka till en omställning av Sverige till
ett hållbart samhälle. Där ingår då jämställdhetsaspekten, mångfaldsaspekten och miljötänkandet.
Det har vi försökt artikulera i den här skriften. Vad vi kan göra i den här dialogen vi har med
partnerskapet, det är just att peka på det i tid - vad innebär just detta. När dom kommer in med förslag
så avkräver vi dom, inte bara att dom skriver, "Vi har beaktat miljö o bla bla bla..." Utan vi vill
ha en diskussion med dom. Vad ligger bakom de där formuleringarna? Vem har varit med och tagit
fram det här? Det är vår möjlighet att påverka.
Angående partnerskapets sammansättning så finns det tydliga kriterier från regeringen hur det ska se ut.
Vi vet att det är stela strukturer, det är män som sitter i toppen för vissa organisationer, som är
väldigt dominerande. Dom kanske inte är så många, dom kanske bara är 4-5 st, men just det att dom har
den tyngden, av olika anledningar - dom har förskansat sig. Det där är tufft att bryta, det är det.
Men det finns bara en väg framåt och det är att käfta emot! Man kommer ju ingen vart om man sitter
och väntar bara.
Frågan kommer från publiken hur man kommer att granska tillväxtprogrammen utifrån jämställdhetsperspektivet.
Roland svarar att det inte är han som är ansvarig för just detta, men som han förstått det när det pratat
internt så kommer de att använda sig av 3R-metoden. Men det finns en annan metod som han också hörde
talas om, som han inte hört talas om tidigare, så han vet inte riktigt vad den innebär men han tror att
de kommer att komplettera 3R metoden också.
3R - metoden
(3R syftar till att genomlysa huvudfåran, "the mainstream", för att synliggöra de normer och värderingar som styr.
De tre R:en står för representation, resurser och realia. 3R kan beskrivas som ett systematiskt besvarande av
frågan "Vem får vad och på vilka villkor?" Se kort förklaring
här
och på kommunförbundets sida www.svekom.se.)
Som här tittar på tillväxtprogrammen med 3R metoden, säger Roland. Då är det Realia som är den svår då måste man nästan
läsa mellan raderna, tänka sig in i okey jag tittar på representationen, är det någorlunda 50-50, och hur ser
representationen ut mellan män och kvinnor i olika delar av tillväxtavtalet, så det inte bara är så att
kvinnorna får sitta och prata om jämställdheten. Där hade vi 100% kvinnor, och då blir det nästan 50-50 i
sammansättningen av partnerskapet. Sen den andra biten är ju då resurser och då försöker man gå in och titta på
vad är det man vill finansiera, vad är det man vill få ut av det här. Det klassiska exemplet är ju det här på
kommunal nivå, när man tittar på fritidspengar. Slår man ut det så ser man att sådana saker som pojkar
tenderar att göra mer än flickor, ofta får mer resurser, och det som flickor gör det får mindre resurser.
Det är ett klassiskt exempel och det måste man kunna titta på när det gäller ett klustertänkande, ett
entreprenörskapstänkande eller vad det nu kan vara.
Sen är det realian. Och realia är svårt. För som jag förstått det så måste man då gå in och titta på det i sin
kontext. Man måste titta på vad innebär nu detta för män och kvinnor i den här regionen? Och vad får det för
långsiktiga konsekvenser? Nu är ju inte jag någon expert på den här 3R metoden, och jag har inte jobbat med heller,
jag har bara fått den presenterad för mig, säger Roland. Ni är säkerligen flera stycken här som redan
jobbar med den. Eller hur? Ja. Men det har jag förstått att den är den svåra för då måste man se bakom det som står
på pappret, det som folk säger, för att förså verkligen vilket utfall det har fått.
Fråga/påstående kommer från publiken där man påpekar att i Stockholm hade man gjort ett jättearbete och verkligen lyckats
skriva in bra saker om jämställdhet i förslaget till tillväxtprogrammet, men sedan så försvann hela jämställdheten
i sista skedet, och nu har vi deppat i 10 dar innna vi kommer igen, igen. Alltså det är så svårt!
Roland säger att han har ett annat exempel på det där. Det finns en forskare som heter Malin Rönnblom, i Umeå, som
har tittat just på Västerbotten och på Jönköping. Hon sa till mig i alla fall, att just den här processen kring
partnerskapet när man skulle skriva tillväxtavtalet 1999, hon sa så här att i Västerbotten gick man ut väldigt brett
och försökte verkligen att engagera alla sådana här ickestatliga och offentliga organisationer. Man fick med sig
kvinnorörelsen, man fick med sig miljörörelsen, och en hel massa människor. Det var ju verkligen tanken med
partnerskapet då. Det skrevs mycket och det lämnades in mycket, men när själva slutprodukten kom så var det där
reducerat till nästan ingenting, upplevde då de intervjuade som hade varit med från kvinnorörelse osv.
I Jönköping hade man haft en annan strategi, för där gick man ut och sa ganska snabbt, att nej vi ska ha ett
koncentrerat näringslivsfokus, så vi ska inte prata så mycket om det här med jämställdhet, mångfald och mijö.
Här är det tillväxt i företagen som gäller, punkt slut. Det var i och för sig med lite folk då från vissa
organisationer som LRF osv, men det är ju trots allt en näringsorganisation. Där hade man ju kanske inte samma
besvikelse från de här NGOs, som i Västerbotten, men å andra sidan sett kan man väl säga att lite grann fick dom
väl ändå in i Västerbottens skrivningar och kanske till skillnad från Jönköping. Så att man väljer olika
strategier och är det så att man bor i ett län där man har valt en strategi "det är bara företagande, och företagsfokus"
då får man väl försöka att bredda upp det där och säga "jaa det är klart det här programmet handlar om
näringslivsutveckling, regional sådan, den handlar om våra företag, men den handlar ju också om förutsättningarna
för dom företagen. Och inte bara dom företagen vi har nu, utan också dom företagen som ska komma, och där kanske
vi måste ha ett lite bredare fokus på vad det är för företagare vi ska ha." Så att det är så man får försöka
att resonera.
|
|
|
Senast uppdaterad: 2003-06-05
|
|
|
