RESURSCENTRA MITT-SVERIGE
FUNKTIONSUTBILDNING No 1 - 22 maj 2003
Presentation av deltagare

Efter att vi alla intagit lunch i hotellets restaurang så startade vi eftermiddagen med att presentera oss för varandra. Det var mycket inspirerande att lyssna på alla olika historier och man inser vilka enorma resurser som finns i denna samling.

Sara Markus-Jansson, Resurscentrum Norra Dalarna
Sara Markus-Jansson
sara.markus@mora.se

Inger Pettersson, Resurscentrum Norra Dalarna
Inger Pettersson
inger.pettersson@mora.se

Margareta Sjöberg, Resurscentrum Norra Dalarna
Margareta Sjöberg
margareta.sjoberg@siljansringen.se
Resurscentra Norra Dalarna

Resurscentra i plural, 3 kontor. Ett i Älvdalen, ett i Mora och ett i Orsa. De medverkande ansvarar för varsitt kontor.

Två ben
Ben ett är en kompetensbank, som innebär att de skapar en databas med kompetenta kvinnor, män (män som är duktiga på jämställdhet) och ungdomar. Varför databas - jo de vill kunna mäta hur resurser till styrelser, föreningar, skolor, mentorprogram o likn. Ett praktiskt sätt att föra ut fler kvinnor i beslutande positioner. Män som är duktiga på jämställdhet skall nyttjas för föredrag etc, dvs vara förebilder.

Faktainsamling, utbildning, föreningskunskap, styrelser, mentorprogram (inga egna utan drar nytta av befintliga - förmedlar dit) Information, marknadsföring. Mäkling.

- Det andra benet är en nätverksbank. Det handlar om att vara rådgivare och stöd till nyföretagare. De rekryterar till nätverken genom att de är affärsrådgivare på var och en av kommunerna.

Kopplat till nätverksbanken har de en företagarskola. En individuellt anpassad skola, där man kan plocka från modulsystem den/de företagsutbildningar som är aktuell just för mig.

Nätverksgrupper - nyföretagare som är bollplank för varann, en form av skuggstyrelser. I nätverksbanken finns det också möjlighet att erbjuda mikrokrediter, via ett samarbete med föreningssparbanken i norra dalarna. Information och marknadsföring kontinuerligt hela tiden.

Sara och Margareta har eget företag på 25% resp 50% och Inger är anställd i kommunen på 25%.

Finansiering
Länsarbetsnämnden, Växtkraft mål 3, EU Mål 1 och Mål 2, Länsstyrelsen (jämställdhetspengar), de 3 kommunerna och Nutek. Både projektpengar och basfinansiering från Nutek.

Tidrapportering
De har tidrapportering i ett Excelsystem, var och en för tid på aktiviteter. I slutklämmen på kalkylbladet får de då fram varje månad, indikatorerna de satt upp i projektet. En modell som de varmt rekommenderar.
Marita Svärd, avance.nu - företagsamma kvinnor i Västerås
Marita Svärd
marita.svard@alfa.telenordia.se
avance.nu - företagsamma kvinnor i Västerås

Marita är ordförande för det nystartade nätverket för kvinnliga företagare avance.nu.
De startade i januari 2003 och är en ideell förening och har en arbetande styrelse. De andra i styrelsen är företagare på heltid, Marita har varit ledig ett år för att starta företag men går nu tillbaka till sin anställning på kommunen eftersom hon inte ännu kan försörja sig på sitt företagande.

Finansiering
Både basfinansiering och projektmedel från Nutek, dock är det ännu osäkert med medfinansiering för projektmedlen.

Marita vill fråga/diskutera med övriga hur man löser medfinansieringen. En annan fråga som hon vill ta upp är den om genusperspektiv, Hur skall de utbilda sina medlemmar i genuskunskap?
Lisbeth Holmqvist-Arbrandt
baltrusse@telia.com

Emilia Mackiewicz, Baltiskt-Ryskt-Svenskt Resurscentrum för kvinnor
Emilia Mackiewicz
Baltiskt-Ryskt-Svenskt Resurscentrum för kvinnor
Startade 1998, Lisbeth jobbar med Östersjöfrågor, dels i Baltiskt-Ryskt-Svenskt Resurscentrum för kvinnor i Norrköping, där de haft projekt från Vitryssland, Baltikum, Ryssland... och dels i BalticFem som presenteras längre ner.

Baltisk-Ryskt-Svensk Resurscentrum för kvinnor har nu fått projektpengar för ett projekt som handlar om kvinnors affärsbyggande i Östersjöregionen, som precis ska starta och där Emilia, från Polen, som är ny i skall arbeta. I projektet skall knytas affärskontakter och även importeras och exporteras. Emilia har erfarenhet av detta, hon har arbetat som exportsäljare och sålt pappersprodukter i Polen. De har många idéer och räknar med att starta i augusti.
Kerstin Söderberg, Resurscentrum Norra Skaraborg
Kerstin Söderberg
ks.administration@swipnet.se
Lokalt Resurscentrum Norra Skaraborg
www.qurry.nu

Drivs av Qurry ekonomisk förening. Qurry är en förening för företagsamma kvinnor. Qurry står för en bra blandning av starka kryddor. De inte enbart företagare, utan företagsamma kvinnor. De är inte så gamla som lokalt resurscentrum, startade förra året, utan kommunen känner nog mer till dem som Qurry, som har funnit i 2,5 år. De har haft många projekt, IT-projekt, marknadsföring, lobby-projekt... Jämställdhetsprojekt tillsammans med jämställdhetsdirektören S. Lindsten.

Finansiering
Basfinansiering från Nutek och olika projektmedel. Samtliga i föreningen arbetar ideellt, det finns inga anställda.

Kerstin upplever att det är svårt att få gehör när de vill prata jämställdhet. Hon sitter i FR (företagarnas) styrelse som är en väldigt manlig struktur. Ett projekt de haft kallade de "Halva jämställdheten till männen", och engagerade män från stora företag som arbetat länge med jämställdhet som föreläsare.
Gunnel Näsström, Företagsamma kvinnor i Enköping/Håbo
Gunnel Näsström
gunnel.nasstrom@telia.com
Företagsamma kvinnor i Enköping/Håbo

Den förra näringslivsdirektören som var kvinna startade ett nätverk för företagsamma kvinnor i Enköping och 1998 så övertog Gunnel driften av det här nätverket och då hade de fungerat sedan 1993, så de firar 10 år i år. 1999 så blev Gunnel projektanställd på 3 år på kommunen, och det var helt och hållet de kvinnliga politikernas förtjänst, som drev igenom det beslutet. Det tre-årsprojektet avslutades i augusti förra året och sedan startades föreningen Företagsamma kvinnor i Enköping/Håbo.

Föreningen jobbar med utbildning av kvinnliga företagare. Ett tips från Gunnel ang. medfinansiering när de jobbar med nya företagare är att de går in med egen tid och hon upplever att det räcker väldigt långt. De får också viss medfinansiering från de som håller kurserna.
Föreningen har idag 25 betalande medlemmar, Gunnel hade räknat med 15 så hon är väldigt nöjd. Det rullar hela tiden in nya.
Den här föreningen är arbetsgivare för Gunnel på heltid, i den mån hon kan ta ut lön, basfinansieringsmedel räcker ju som vi alla vet inte så långt. Föreningen är momsregistrerad och helt fristående, däremot har de behövt kommunen som bank, för att vara ekonomisk stötdämpare och de har de accepterat att vara. Kommunen går också in som medfinansiär och skjuter till 50.000 efter beslutet att Nutek beviljat basfinansieringen.

I höst ska de fira sina 10 år med landshövding (hoppas de) som klipper band etc, och de ska också starta en egen hemsida då.
Sonja Torstensson, Kvinnligt Resurscentrum i Vingåker
Sonja Torstensson
sonja.torstensson@vingaker.se
Kvinnligt Resurscentrum i Vingåker

Vingåkers kommun ligger mellan Katrineholm och Örebro. Sonja har arbetat tre år på resurscentrum och det första hon gjorde var en studie om varför de unga kvinnorna flydde Vingåker. Slutsatsen av studien var att förmår inte de små kommunerna att skapa kreativa livsmiljöer så är det ute med dom på sikt. Vad menas med kreativa livsmiljöer - jo där man kan skapa det liv man vill. För Sonja handlar följdaktligen näringslivsutveckling mycket om kreativitet, att det måste hända något.

I undersökningen kom fram att "det måste hända något" - och Sonja säger att det är det här något hon försöker skapa.
Hon tror att det där med kultur, tursim och upplevelser har en stor betydelse för att ha en bygd levande. Nästa projekt handlade om turismnäring, Hjälmaren runt, att binda ihop nätverk av företag inom turism. Över tre län, fem kommuner.

Efter att ha tröskat det projektet genom tre länsstyrelser ett år så sa hon aldrig mer för det är inte enkelt. Så nu medfinansierar hon genom AF, lönebidragstjänst och kommunen står för hennes arbetsplats, kontor och hon har lite extra kontorsyta och det har visat sig vara en stor fördel, så att människor kan komma in och arbetsträna och de kan gå in på arbetsgaranti och detta hjälper projektet.

Frågan hon ställer är "Vad skulle du kunna göra för att berika projektet?", så nu arbetar 6-7 stycken. De har gjort en stor förstudie om ett kalkbrott, som har blivit uppmärksammat av kommunen, landshövdingen, idrottsrörelsen. Idrott och kultur. De söker EU-bidrag för projekteringen.

De har jobbat med konstnärer under projekttiden och hon upplever det mycket spännande att ha få jobbat med något så stort som drivs av kvinnors visioner.
Shahina Begum, Botkyrka kvinnoresurscenter
Shahina Begum
shahina.begum@telia.com

Zenaida Abbaspour, Botkyrka kvinnoresurscenter
Zenaida Abbaspour
zenyabbaspour@hotmail.com
Botkyrka kvinnoresurscenter

Botkyrka kvinnoresurscenter startade som ett nätverk för ledarna av olika kvinnoföreningar. De brukar träffas för att fira kvinnodagen. De kom då på idén att starta ett kvinnoresurscenter för att samla krafter och göra någonting tillsammans. Nu är det fem föreningar som är med i resurscentret, Fillipinska föreningen, Alby kvinnocenter, Alby kvinnoforum, Prisma och Fittja kvinnonätet.

De hade inget kapital, deras startkapital är de frivilliga och idéella krafterna från de medverkande svaga grupperna. De vill ha sysselsättning för kvinnor. De vill starta något som kan hjälpa, särskilt de svaga. Just nu har de startat catering. De vill att de unga kvinnorna i Botkyrka som inte har någonstans att ta vägen, gärna kommer och praktiserar hos dem, även de kvinnor som har svårt att hitta jobb, de kan komma och arbeta med dem.

Sen finns det många kvinnor som är väldigt isolerade och ensamma, de känner sig utanför. Vi vill gärna ge dom hopp genom det här resurscentret, säger Shahina. Vi kan tillsammans klara oss och få en bra framtid. De har ännu ingen lokal utan letar efter en sådan, just nu är de i olika skolor. De har också en lokal tillsammans med andra föreningar i Norsborg. De letar nu aktivt efter lokal. Förut struntade Botkyrka kommun i oss säger Zenaida, men nu tack vare länsstyrelsen som backar oss, så har de börjat visa intresse och vill lyssna på vad vi har att säga.

De medverkar också i Pilotprojektet i Stockholms län, där tre nya resurscentra i Stockholms län får "egna" medel under två år, för att bygga upp sin verksamhet.
Christine Lunde, Lore Kul-Tur, Kreativitetscentrat Kraftkällan, LRC för kvinnor
Christine Lunde
kraftkallan@hotmail.com

Lore Kul-Tur, Kreativitetscentrat Kraftkällan

LRC för kvinnor. Rejmyre.

Christine hade tillsammans med vänninnan Vivianne, en gemensam dröm - konsthantverk. Christine är keramiker i botten. De ville inte in i fållan datakurs bland de andra arbetslösa utan ville hålla på med konsthantverk och sökte därför projektmedel och fick 500.000 beviljat. 1 sept 2002 startade de med att inreda krukmakeri, vävstuga, de har naturslöjd, de har syateljé, man kan måla, de har en alternativ kurslokal där de tovar, gjuter betong, keraform, odlar grönsaker - vad som helst! Dans, magdans, utställningar.

Medfinansiärer är ABF i Finspång, AF i Norrköping och Finspång, Socialen i Norrköping och Finspång, Migrationsverket i Norrköping och Finspångs beställarnämnd i Finspång.

Det rullar på som bara den nu, men det började med lite strul med lokalen, det var en medfinansiär som sa att nej där kunde vi inte vara och vi sprang omkring som tättingar och istället så hittade vi drömhuset, säger Christine. Rejmyre är ju en gammal glasbruksbygd och där har vi nu den gamla sjukstugan, vi hyr 200 kvm av den.

Vi har nu vart i gång ett tag och har fått ett enormt gensvar. Folk kommer från alla möjliga håll. Vi pratade i radion och sen kom de farande och sa vi vill vara med och vi vill vara med. Inte bara kvinnor från landsbygden utan de kommer från orter som Norrköping. Det fanns ett enormt behov.
Vi har en daglig verksamhet där alla får komma och utöva sina konsthantverk och där vi lär varandra och turas om att ta ansvar. Vi har ett gemensamt kök, vi äter tillsammans och turas om att laga maten. Eftersom detta projekt gick så bra så fick vi blodad tand och bestämde oss för att söka ett nytt projekt som vi kallar Drivbänken.

Det förra projektet är ju mer rehabilitering, att komma bort från ensamheten framför tv:n, i soffan, arbetslös, känner hopplösheten krypa inpå sig. När man då har kommit till oss och pratat av sig - det bara forsar ur alla ska prata av sig det är första steget - nästa steg är det "roliga", skratt, skratt, skratt hela tiden Kul. Och sen börjar idéerna blomma. Och då måste vi ju fortsätta någonstans känner vi. Så vi sökte pengar och Hurra vi fick 400.000 igen. Det kallar vi alltså drivbänken och då hyrde vi resten av huset. 900 kvm till. Nu har vi jobbat dag och natt och nu öppnar vi Bed & Breakfast, Kastanjegårdens Bed & Breakfast.

Som projektledare så har jag gruvat mig om nätterna och bad att "Snälla skicka några gäster" Och samma dag som vi öppnade så ringde dom och sa Har ni rum för tre personer, ja det har vi. Har ni frukost?, ja det har vi. Har ni för fem personer?, ja det har vi. Men har ni nån helikopterplatta? Eh, ja det kan vi väl ordna. Vi hade ju gräsmattan så det var bara ut och spreja. Så de kom våra första gäster från ovan, vi blev fullbelagda första dagen. Vi har 8 sängar, för att klara oss från för mycket jobbiga myndigheter vars papper man måste tröska igenom.

På mors dag öppnar vi en del till, på övervångingen har vi Bed & Breakfast, och nu öppnar vi också ett glasskafé. I denna vevan så hade Christine satt in en annons på arbetsförmedlingen att de sökte en kursledare, för detta skall ju bli som en kursgård, för de har också kvällskurser och helgkurser, och då vill de har mer handledare. Då ringde en tjej från Stockholm De spånade lite och efter fem minuter så sa hon - Jag flyttar dit! Jag kommer om en vecka. Så nu bor hon där med sin lille son, och är en slags värdinna och släpper in och sköter det där löpande.

Nu håller hon på och gjuter änglar, det är hennes grej så då måste vi ju inreda en butik till henne! Så då blev det en till sak. Så om en vecka finns där en butik också. Nu hoppas vi bara att få dit alla bussturer som går i trakten.
Sara Löfberg, LRC Östhammar - ÖNAB
Sara Löfberg
sara.lofberg@onab.net
LRC Östhammar - ÖNAB

Sara arbetar på ÖNAB - Östhammars Näringslivsbolag som är helt och hållet finansierat av Östhammars kommun.

Östhammar har turen att ha Margareta Erikson boende i kommunen så hon sliter kommunen skrikandes framåt när det gäller jämställdhetsfrågor. Sara och Margareta jobbar i tillväxtarbetet för att försöka göra något mer sammanhållet när det gäller jämställdhet. Sara har personligen sett till att skicka in deras idéer och nu hoppas hon på att de tas tillvara.
Margareta Eriksson, LRC Uppsala, NRC
Margareta Eriksson
margareta.erikson@uppsala.se
LRC Uppsala

Lokalt resurscentrum i Uppsala började på allvar 1 maj 1996, då började de bygga upp sitt nätver. Det här är en stor kommun, med en stor blandning av människor säger Margareta. Vi körde med det här vanliga, kontakt ungefär en gång i månaden, och företagen fick anmäla sig om de ville berätta sin historia etc. Vi samlade nystarade och de som hade varit i gång ett tag.

Samtidigt, samma år så började vi få mycket besök från nordöstra Tyskland, de nya delstaterna i Tyskland. De har då vuxit fram de lokala grupperna och de här kontakterna i Tyskland, fram och tillbaka, så vi har fått lära oss hur jobbar dom?, vad vill dom ha av oss. Efter ett tag så körde vi tillsammans med länsexperten ett stort seminarieprogram för kvinnliga företagare som hade varit i gång i minst tre år. Körde dom här vanliga eknomi, juridik, marknadsföring, export etc.
Vi avslutatde förstås med en enkät där vi ställde olika frågor till dem och av 87 st från hela länet som var med, så var det några få som tog ut en marknadsmässig lön. Hur många var det tror ni? frågar Margareta.

Tre stycken av 87. Harriet och jag satt och funderade och sa att så här kan det ju inte se ut. Vi får släppa projektet och låta någon annan fortsätta jobba med den stora gruppen, det är ju bra med träffar, man behöver träffas och knyta kontakter men någon måste ju också se till att det händer något. Så då sa vi att nu tar vi och lyfter oss och börjar jobba med dom där som har möjlighet att växa.
Osa Albinson (bakom kameran)
osa@balticfem.com

Margareta Spång, BalticFem
Margareta Spång
margareta@balticfem.com

Lisbeth Holmqvist-Arbrandt, BalticFem och Baltiskt-Ryskt-Svenskt Resurscentrum för kvinnor
Lisbeth Holmqvist-Arbrandt
lisbeth@balticfem.com

BalticFem

BalticFem är ett interregionalt LRC baserat i Norrtälje. Organisationen bildades hösten 2002 men Lisbeth och Margareta som är med här idag har arbetat i resurscentrarörelsen sedan 98 och 95. Vi är en ekonomisk förening och har både män och kvinnor med i styrelsen, en kvinnlig ordförande och verksamhetsledare. Vi tycker vi är duktiga på jämställdhet, projektledning och nätverkande.

Vi har två resurscentrum i Norrtälje, vi startade Resursnätet 1995 och vi har lyckats överlevt genom att vi har haft kommunen med oss mellan varven. Sedan träffades Lisbeth och jag 1999, säger Margareta, och drog ett EU-projekt som just hette BalticFem, som handlade om, vi har varit väldigt intresserade av östutvidgningen speciellt. Sen bildade vi alltså BalticFem förra året, 2002.

Då gjorde vi ett val om vi skulle lägga oss i Norrtälje eller om vi skulle försöka få däcka på det regionala, men då visade det sig att då ville kommunen inte bli av med oss, för då hade vi jobbat så pass länge, och vi har varit duktiga på att tagit hem EU-pengar. Vi har dragit några tunga projekt och Lisbeth håller just nu på med ett Interreg, så nu gör vi nästan EU-ansökningar lite på beställning.

Det som jag tycker är intressant som ni gör i Dalarna, säger Margareta och pekar på gruppen från Norra Dalarnas resurscentrum, en av dom verkligt viktiga sakerna om man ska överleva som resurscentrum långsiktigt är också att vara organisatoriskt starka, kunna redovisa, kunna ekonomistyrning etc.

Vi jobbar specifikt med ett Östersjöperspektiv, i integrationsprojekt, vi jobbar mycket även utanför Sverige, med organsiationer och myndigheter på andra sidan Östersjön och även i övriga Europa.
De tre "ben" som vi stöder vår verksamhet på är:

Jämställdhet - vår inställning är att ett välmående samhälle kan åstadkommas bara om alla dess medlemmar, både kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vårt intresse för Sysselsättning och företagande - bara om människor kan försörja sig själva legalt kan vi åstadkomma en verkligt hållbar utveckling som gynnar alla medborgare. Vår kunskap om Östersjöregionen och dess specifika problem (som t ex integrationsfrågor och trafficking) och fördelar.

De aktiviteter vi arbetar med dessa frågor i är genom projektledning - vara genomförare av olika projekt, genom att arrangera och hålla i seminarier och föreläsningar och också genom att delta i flera starka nätverk.

Solweig Eriksson, Euro Connect Consulting
Solweig Eriksson
Euro Connect Consulting

Solwieg kommer från Sala, men är här från Euro Connect Consulting som inte är ett resurscentrum utan en ekonomisk förening, med fristående företagare som arbetar med att söka finansieringslösningar till olika projekt. De skriver ansökningar, tar hand om administration och redovisningar - hela den biten.

Varför får Solweig då inbjudan att delta här? Jo, Solweig har varit aktiv länge när det gäller kvinnor, och kvinnligt företagande. 1996 så startade hon ett företag och kände då att hon inte riktigt hörde hemma någon stans, det fanns ingen som riktigt tog hand om kvinnliga företag. FR i Sala gjorde det inte, och något annat nätverk fanns det inte. Vad gör man då? Jo. hon ringde upp sådana som nyss hade startat och så bildade de något som kallades Silvernätet.
De startade 96 och hade helt olika företag, men de har fortsatt att träffas och gjort olika saker, haft lite Gnosjöanda. I kommunen har man också börjat uppmärksamma det här. Ja vi har ju inget resurscentrum, men det finns ju Silvernätet. Så då har de börjat skicka sina nya företagare till oss. Ja då tycker vi ju att det är jätteroligt, och två av oss, våra jobb är att hitta pengar, så tänker vi dra igång ett resurscentrum. Vad det ska heta vet vi inte riktigt.

Sala är en typisk småföretagar- och jordbruksbygd och då, säger Solwieg, måste jag bara få berätta vad som kan hända när speciellt kvinnor sätter igång. Jag bor alltså på södra delen av Sala och så bor det en kvinna på norra delen. På norra delen har man dragit igång något som heter Svartådalsprojektet, finansierat med Leader och Mål 2-pengar och jag vet inte allt ... en natur och kulturskola.

På södra delen, där jag bor, läste jag i tidningen att vårt tempererade bad skulle bli fiskeodling, och vad gör man då? Jo, då går man man ur huse'. Vi har bildat en ekonomisk förening som heter bydgeföreningen Tärnan och tagit över badet, vi har fått med kyrkan dit, så att dom kommer dit och har gudstjänster där. Så vi har alltså kyrkan, vi har LRF, vi har kommunen med, och vi har fått pengar från Länsstyrelsen. Vi har anställt sommarungdomar, alla ungdomar i kyrkans ungdom som ville fick vara med, så dom sommarjobbar. Vi har anställt en projektledare och vi har alltså fått södra delen av kommunen att vakna. Jag tog då kontakt med näringslivssekreteraren och berättade att nu är vi på gång här ute, men vi känner att vi hör inte hemma någonstans, ni liksom glömmer södra delen. Känner ni så, sa han. Ja så känner vi, sa jag Så då fick vi vara med i det här lokala tillväxtprogrammet. Så då fick vi se att Sala kommun består faktiskt av väldigt mycket småföretag, och jordbruksföretag. Jordbruksföretag där man håller på att lägga ner produktionen med djur. Det blir alltså bara företag där man sköter marken, jobbar ute, kvar. Så det här har vi fått med i tillväxtarbetet och vi är jätteglada och tror att vi kan bli ett stöd när vi blir centra.
Susanne Sjöstedt, Kvinnligt resurscentrum i Ödeshög
Susanne Sjöstedt
Kvinnligt resurscentrum i Ödeshög

Ett ganska nytt resurscentrum, vi fick basfinansiering så vi startade i mars, säger Susanne. Sedan september 2002, hade jag anställning på Ödeshög företagarcentrum, och fick förfrågan om jag ville göra den här ansökan om basfinansiering och köra igång ett kvinnligt resurscentrum. Och det ville jag. Så jag skrev den och vi fick 100.000. Jag läste på Nuteks forum att det var ganska många som var negativa, men vi var ganska positiva, vi hade ju fått lika mycket som länsstyrelsen i Östergötland, så skulle vi ju vara jätteglada att lilla Ödeshög hade fått lika mycket. Sen började då tanken att kan vi göra något mer av de här pengarna. Så då tänkte vi på att vi kunde "växla upp" pengarna och få in lite merfinansiering med hjälp av dessa pengar.
Vi jobbar med nystartade. Jag har kört det Business Women, en liten annan utbildning för de här nystartarna. Vi har varit på Eget företagar-mässa i Jönköping. Vi kommer att åka till Visingsö, då ska vi åka remmarlag, prata företagande och titta på nya företag, även andra kvinnliga företagare.

Vi har haft ute Solveig Tärnström, det kom ungefär 100 tjejer och 1 karl. Eftersom det var ett kvinnligt resurscentrum, och Mjölby företagarcentrum som gick ihop, så trodde man att det bara var företagare som fick komma, åtminstone så var det bara tjejer som fick komma. Sen såg vi att man kunde söka nya pengar, och då vägrade jag för jag tyckte det var jättejobbigt att sätta ihop första ansökan, men efter ett tag så var den ansökan ifylld den också.

Vi skickade in och vi har fått nya pengar. Där ska jag jobba med försäkringskassan, med tjejer som har varit långtidssjukskrivna, och som får ont i magen bara man tänker på att gå tillbaka till det gamla jobbet. Få dom att tänka lite i positiva banor, även om dom inte behöver starta eget, att de kanske kommer på vad de kan och är duktiga på, få lite andra tankar.

Vi kommer också att arbeta med integration. Jag har varit i kontakt med migrationsverket, eftersom vi har fått asylsökande till Ödeshög. Det är ca 80 st och 20 st räknar vi med får stanna. Och då har vi även tagit kontakt med dom som har hand om våra invandrare som redan bor i Ödeshög, då ska vi jobba litegrann med dom.

Det är i stort sett vad vi gjort på den här tiden vi varit resurscentrum.
Cecilia Boström, Företagsamma kvinnor - LRC i Eskilstuna
Cecilia Boström
Företagsamma kvinnor - LRC i Eskilstuna

Vi har funnits sedan 1996 och sedan 1999 är det en permanent del av kommunens utvecklings- och näringslivsavdelning, som bekostar en tjänst. Tidigare har det varit Anita Pettersson och Marianne Karlberg, det är dom som drog igång det här 96, de lämnade förra året, Marianne jobbar numera på Nutek, och Anita har gått över till andra uppgifter inom kommunen, och då kom jag i September, säger Cecilia.

Målgruppen företagsamma kvinnor, är inte bara dom med företag, utan alla förändringsbenägna kvinnor i Eskilstuna är välkomna. Vi jobbar alltså inte med motiveringsarbete, utan med dom som redan har en idé att göra en förändring i sitt yrkesliv. Vi har drivit projekt, precis som alla andra, det är därför jag säger vi, trots att jag är en.
Just nu har vi ett projekt som heter Framtidens företagare, där 17 kvinnliga småföretagare ingår. Där man får kompetensutveckling, och också bygga nätverk mellan varandra, och så deltar också 8 st seniorkonsulter, kallar vi dom. 8 kvinnor och män, som är duktiga på det här med företagande och som har nått strategiska positioner etc. Dom följer och är med på alla träffarna i projektet så att alla lär känna varandra och så småningom har vi tänkt att man ska kunna utnyttja de här ädre personerna då som dörröppnare, som skuggstyrelser i sitt företag eller när de behöver någon hjälp för att växa i sitt företagande.

Vi har inte sökt några projektpengar den här projektomgången för vi har också ett projekt som ska dras igång just nu då som ska rikta sig till unga kvinnor och handla om att välja lite mer otraditionella yrkesval, som vi redan har beviljade medel, EU-medel, till.
Senast uppdaterad: 2003-06-05
   FÖRSTASIDAN
   RC MITT-SVERIGE
   KURSPROGRAM
   UPPSALA 22 MAJ 2003
   ÖDESHÖG 1 SEPT 2003
   MORA 20-21 NOV 03
   STOCKHOLM 12 FEB 04
   VÄSTERÅS 11-12 MAJ 04
   STOCKHOLM 11-12 FEB 05
   Dokumentation
» Förstasidan - Uppsala
» Resurscentra - kort historik
» Varför tillväxtprogram
» Projektansökan/-redovisning
» Deltagarpresentationer
» Resulatorienterade nätverk
» Avslutning

» Deltagarförteckning med
  adresser (.doc)

» Resultat utvärderingsenkät   (.pdf)
   Deltagarlista
Fullständig deltagarförteckning med adresser i word-fomat »