|
|
FUNKTIONSUTBILDNING No 1 - 22 maj 2003
|
|
Projektansökan och Redovisning
Ann-Christine Andersson och Annelie Qvarnström från Nutek i Arjeplog som administrerar basfinansierings- och
projektmedel när det gäller jämställdhet och hållbar tillväxt.
De skall prata utifrån sina erfarenheter för att ge tillbaka information till oss så att vi förhoppningsvis
kan få så mycket tillbaka att vi skriver ännu bättre projekt, och så att vi kan få mer pengar, framförallt
mer medfinansiering.
De vill berätta lite mer handgripligt om det här att ansöka och rekvirera pengar och hur de ser på¨
ansökningarna.
Sedan drygt ett år så ligger ju det här resurscentraarbetet i Arjeplog, något som de tyckr är jättespännande.
De har ju också lite av husdoktorssystem, Annelie är handläggare för Sörmland och Stockholms län, och tycker
att det är trevligt att få se ansikten på de hon har pratat i telefonen med här idag. Ann-Christine Andersson
är handläggare för Uppsala län, och så Jämtlands län som ju inte är med här idag.
Först lite om oss i Arjeplog.
RoT
RoT är vårt interna namn för vad enheten uppe i Arjeplog heter och det är enheten för Regionala projektpengar
och Transportbidrag. Varför ligger det här i Arjeplog? Jo 1996 så utlokaliserades en enhet till Arjeplog som skulle syssla med
transportbidrag till företagare.
Transportbidrag
Transportbidrag gäller de nordligaste länen, man ger bidrag till tillverkande
företag. Bidraget syftar till att stimulera vidareförädling i de här regionerna och för att företagen ska kunna
bli konkurrenskraftiga längre bort på marknaden, samma chans som företag närmare marknaden.
RC-medel
2001 skedde en överföring från Nutek i Stockholm till enheten i Arjeplog, vad det gäller medlen för kvinnliga
resurscentra.
Vi är 10 tjänster men vi är 13 personer just nu. Vi är fem män och åtta kvinnor. Vi är inte riktigt 50-50, men
det är vår strävan. Vi är ett varierat gäng med olika bakgrunder och olika åldrar, från 25 till nästan 60.
Vi har delat in arbetet så att vi har två län var, det har som syfte att dels vi ska kunna få kontakt, ni ska
kunna ha samma kontaktperson, men också så att vi ska kunna få kunskap, så mycket kunskap som möjligt om
regionerna, vi kan ju inte sitta med den där detaljkunskapen, men vi kan ju få en överblick.
Vår partner då när det gäller regionerna, är jämställdhetsexperterna.
Erfarenheter 2002
De är medvetna om att det är problem med att få medfinansiering, och då gäller det ju att man skriver
så bra projekt som möjligt så att man får med medfinansiärerna. Det underlättar ju också för deras
hantering om vi är tydliga och de kan utläsa vad det är vi vill. Vi ser det som ett växelspel.
Syfte och Mål med RoTs deltagande
De vill ta upp lite gemensamma saker som de ser kan vara problem med, så att vi förhoppningsvis kan
kopplat det till projekt när vi skriver ansökningar nästa gång.
De har ju en platt organisation på RoT, så de jobbar då med båda de här uppgifterna det tycker vi ju
också är en härlig arbetsplats, det är ju också en del i den här integrationen som man pratar hela tiden om.
Det ska ju inte vara en särskiljd fråga det här med jämställdhet, vi jobbar ju med ena hjärnhalvan
med de här ganska fyrkantiga frågorna, de strukturella med transportbidragsärenden och den andra då
som är mer levande materia då, resurscentradelen.
En annan skillnad jämfört med arbetssättet i Stockholm är ju också att vi sköter hela hanteringen,
vi är både administratörer och handläggare, vi följer hela kedjan sas. Det ser vi också som en stor
fördel. Nutek i Stockholm där har man delat upp det mellan en administratör och en handläggare.
Kriterier för RC
Vi styrs ju då som statlig myndighet utav regleringsbrevet som vi får en gång om året av riksdag och regering.
Regleringsbrevet kommer på julafton i princip, det kommer i slutet av året, och där får vi veta vad som gäller
för året, vad vårt uppdrag är. Och där kan vi utläsa också att där är beslutade 10 miljoner för basfinansieringspengarna.
Då ligger vi på tröskeln för att kunna skicka ut ansökningarna till er så snart det är möjligt.
Då gör vi det så att det kommer då ut i mitten på januari, 15 januari hade vi som utskick förra året, för basfinansieringen.
Som nu är separerad, sedan ett år tillbaka. Då fick ni dom besluten den 7 februari. Det beslutet har vi pressat
för att ni ska kunna få så tidigt som möjligt, för det beslutet avser ju ett år. Ett kalenderår. Då har vi inte
uppdrag att besluta för mer medel än så.
Däremot projektmedel, de här 26 miljonerna som är beslutade nu, de är inte kalenderårsbundna. Det är visserligen avsatt
26 miljoner per år, men i den här långsiktiga strävan att man även ska kunna bevilja långa projekt, så ska ni veta
att man är inte bunden till kalenderår, utan där bestämmer ni när ni bedömer att ni är klara att starta med det
här projektet och också hur gången går, och när ni avslutar.
Detta med att medlen är uppdelade kom ju också som ett resultat ut ur era önskemål, i verkligheten, som visar
att här är det svårt att existera, att man måste också få lön för sin möda att skriva och tänka. Det var man
lyhörda för i riksdag och regering, och avsatte därför 10 miljoner just för att kunna finansiera.
Vi har fått mycket reaktioner på det här. Varför blev det bara 100.000 nu? Det kan man väl inte leva på?
Och det är ju en alldeles självklar reaktion. Det är lite pengar, men pengarna är ju inte avsedda heller,
det är inte så att man kan lägga ut pengar så att man kan avlöna någon, ett helt år. Vi hoppas att denna diskussion
har återfört, men vi förstår att det är tufft och svårt för er.
Så å ena sidan skulle vi ju önska att det var mycket mera pengar, men å andra sidan så sätter ju det lite mera press,
de behöver ju inte medfinansieras. Men det är en bra ingång till att ta kampen. Hela tiden är det ju processen här.
Att övertyga. Att synliggöra. Att visa. Att det är viktigt.
Nu så har ju också länsstyrelserna, det måste ni veta, det har också tydliga skrivningar i sina regleringsbrev, att
ta in resurscentra. Nu står det för första gången. Nu är man mycket medveten om att resurscentra är en kraft att räkna med.
Det är bra, och det kan man inte förbigå.
Det som Roland beskriver och det han pratar om, dialoggrupperna som finns på Nutek också. Dialogen mellan regionen
och Nutek. Där för också våra avdelningschefer och enhetschefer som är dom... eftersom vi är flera som
jobbar med de här frågorna nu, och det är bra att ni tar personer från dom andra enheterna att prata just om
RTP och RTA, och vi har den här delen. Att mångfalden finns men att alla hjälps åt att trycka på i dom här
dialoggrupperna. Att ställa frågor - var finns resurscentra? Hur arbetar ni med det? Och sen är det klart, tillväxtarbetet,
tillväxtprogrammet blir mycket bättre om regionens samtliga medborgare finns representerade på något vis.
Och det är tufft och det är jobbigt, men vi är många och vi blir fler. Det är därför det också är viktigt att ni inte
heller bränner ut er som enskilda eldsjälar, utan se till att ta med er dom nya hela tiden till, för det finns många sådana,
många eldsjälar, jag tror alla ni här är eldsjälar, säger Annelie. Så att man fyller på, så att man fördubblar sig,
så att man förökar sig och blir fler, så vi kommer in liksom via alla vägarna in.
En fråga från en av deltagarna om hur man kan använda sin basfinansiering för att få medfinansiering från det regionala
gör att en diskussion utspinner sig där det framkommer att läget ser mycket olika ut för de närvarande resurscentra, vad gäller medfinansiering
från kommun och länsstyrelse, och Annelie går in och förtydligar efter en fråga varför Nutek inte går in och "kollar" att
de regionala "sköter sig" när det gäller distribuerande av medel, att de sas "behåller pengarna själva" för egna projekt
ibland. "- Det är som Roland sa förut. Allt utgår från ett underifrån perspektiv för oss, säger Annelie. Vi lägger oss inte i hur regionerna
väljer att fördela medlen. Om man väljer att ha bara ett regionalt resurscentrum och inga lokala, eller om man väljer att
bara ha lokala eller hur man nu gör, så är det en fråga för regionen själv, som man måste lösa på regional nivå."
Vi bedömer alltså projektidén, säger Annelie, en bärkraftig idé.
Kriterierna för ett resurscentrum kommer ursprungligen från projektet NRC, där det finns uppradat vad det är
som ska gälla för att vara ett resurscentrum, och det har ju naturligtvis också diskuterats mycket, och
fortfarande kan det ju finnas gränsdragningar. Där finns ju också det kvinnliga nätverken... det ska finnas en
öppenhet... det ska finnas tillgång till en lokal... det ska fungera som ett nätverk för kvinnor, och man
kallar det för lokalt om det är på lokal nivå, och regionalt om det är mera samordnande.
De här kriterierna är oförändrade som det är nu, men där har vi ju en ständig dialog, både med NRC och
våra jämställdhetsexperter, hela tiden.
Vad?
Hur mycket?
Urvalskriterier
- samverkan
- förankring
- långsiktighet
- målgrupper
|
|
|
Senast uppdaterad: 2003-06-21
|
|
|
